Pratade m min kompis/granne i telefonen nyss

Meeen sa hon, det knackar på dörren. 

Va, sa jag så här sent??

Jag lugnar mig så det inte är nån som ska röva bort dig!

-Iiiiii hör jag, hjälp vilka läskiga spöken!

Ojoj säger hon, måste sluta, ska leta godis. För bus vill man ju inte ha;)

Samma sekund som vi lägger på knackar det på min dörr också (på landet knackar man på dörrar - ringklocka existerar inte) och jag undrar vem det kan vara så här sent.

Shit säger jag åt Fabbe. 

Skynda dig, vi skojar med ungarna - jag är säker på att det är halloween häxor, vi släcker ner och skrämmer dom!!

Fabian kollar på mig storögt:

-Menar du allvar!?? Så kan man inte göra. 

-Jo, snabba dig innan dom drar!

Jag släcker, tar Adams svarta förkläde som hängde i trappan över ansiktet och öppnar dörren:

Buuuhuuu!!!!

Ni skulle sett dom små barnen, så paffa!!

Riktigt roligt:)

Frågan är vem som egentligen är häxa, dom eller jag....